Tiden går så långsamt...jag vill att det ska bli tisdag så att vi får åka på ultraljud. Vill ju bara se att den lilla krabaten har det bra. H*n verkar ju inte vilja göra sig känd i min mage i alla fall, eller jag vet inte. Har fått för mig att jag känt av något ibland, men nu är det helt lugnt..Måste säga att man blir lite orolig, antar att det hör till, men ändå. Alla säger, ta det lugnt, inom sinom tid kommer du att känna av den lille och förr eller senare kommer du att önska att du aldrig känt av h*n. Detta kommer väl i det stadiet när sparkarna tar på ett och annat olämpligt ställe..och gör ont.
Ja, ja jag längtar i alla fall tills jag får KÄNNA något på RIKTIGT! Har fått nog av att bara vara trött och ha ömma bröst, nu vill jag ha någonting mer!
Hur som helst solen skiner och det är bara två dagar kva tills helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar