tisdag 30 december 2008

Vår lille man växer....


...så det knakar! Har idag varit på vårt andra BVC besök! Och vilken tungviktare vi har! 3825g och hela 54 cm ovan mark! Stor grabb! Huvudomfånget har också växt - fleecemössan jag köpte är typ redan för liten....:(

Min vikt har fortsatt nedåt 63.9kg landade det på idag.

Nu ska vi käka lite lunch och sedan gå ut på en härlig promenad i det finfina vädret!

Pusselipuss
Nyårsbukett från mormor och morfar!

måndag 29 december 2008

mina sköna killar!



Idag har magnus installerat en termometer ute så att vi kan se hur kallt det är!
Rio har också börjat träna - fick ett finfint babygym av sin far igår! Jätteroligt!

Igår hade Rio sin andra skrikkväll. Huga så jobbig han var,.....ville lite för mycket vid bröstet, han sög dåligt, vilket resulterade i att han knappt fick någon mat och han blev urförbannad. Skrek som bara den, och jag grinade i floder...., men efter en insats från farmor och teknikövningar för rapning, så somnade vi skönt vid 22.00 och vaknade vid 08.00. Hade då bara ammat i ca 30 min i 05.00 tiden! Älskade RIO!!!!


söndag 28 december 2008

12 dagar...






Vår lilla Rio har hunnit bli 12 dagar gammal, och oj vad han har hunnit med saker! I fredags åkte vi till Malung och hälsade på mormor och morfar. Där sov vi även över - spännande. Mormor hade jour hela natten...förgäves, Rio sover ju som en stock. Gissa vem som var mest trött efter den natten.... I Malung träffade vi också Love och Camilla samt Filippa och Sandra! Härliga vänner!

Idag har vi även hunnit varit till Borlänge på lite shopping. Det inhandlades en jätteroligt babygym, fleecemössa, halsduk och ett par tuffa byxor - allt till Rio förstås!





Rio fick ett par lejontofflor av Sandra, Filippa och Magnus!

onsdag 24 december 2008

GOD JUL!






Idag var det en vecka sedan vår underbara RIO kom till världen. Kärleken växer var varje dag som går! Idag har vi firat jul med nära och kära och bara mysit av stunden. Till alla där ute - God Jul!




Tomten på besök! (ser ni vem det är?)

tisdag 23 december 2008

Idag hände det....


...naveln ramlade av!!Ett stort steg i Rios liv! Dessutom har vi hunnit att besöka BVC. Vi mätte och vägde - resultatat: 3470 g och 52.5 cm lång. På bilden - Rio på BVC.






När vi var på BVC så undrade vi mycket över naveln och så, och när vi senare kom hem så var den borta. Alltså borta vi hittade den inte. Den dök dock upp vid nästa blöjbyte - i just blöjan.

Min vikt var idag nere på 64.9kg:)

Nu ska vi mysa med MOrmor och MOrfar och Lucas och invänta julaftonen!




Vi önskar alla en riktigt God JUL!

måndag 22 december 2008

Dan före dan före dopparedan

..nu har vi varit hemma sedan i lördags, helt underbart. Åh vad vi älskar vår son!
I lördasg vägde Rio 3334 g (var som minst nere på 3280). Imorgon ska vi till BVC och göra en ny vägning. Han borde ha gått upp för denna karl - han äter!

Det är superskönt att vara hemma.Går jättebra. Rio har som i magen sin vakenperiod mellan ca 23-03, fast idag har han varit vaken tills för en stund sedan från 09.00.

Åh förresten, min vikt vid hemgång från BB 67.7 kg. ( vägde 74 kg vid sista BM besöket 12/12)

Nu ska vi ut och stoltsera i barnvagnen!

söndag 21 december 2008

När Rio kom till jorden...

...det var en morgon i december - den 17e närmare bestämt.

Vi tar det från början.... skrev ju ett inlägg den 16 december innan jag åkte till mamma och pappa i malung. Väl i Malung tog jag det lugnt och fäljde med pappa på en promenad med Lucas. När vi nästan gått klart den lilla rundan på ca 40 minuter och närmade oss hemma började jag få ont i benet och senare så blev jag öm i hela bäckenet på något konstigt sätt. Det bara kom från ingenstans, gjorde inte ont eller så, men någonting hände. Det liksom började kittlas/ ömma lite/ kännas som ett blåmärke/ eller bara vara knepigt. Tänkte inte så mycket med på det, uten vi lagade knäck och kikade på TV. Magnus kom och hämtade mig vid 21, och gissa om jag hade svårt att röra mig.Gjorde inte ont men kittlades/ömmade. KOm knappi i eller ut bilen. I alla fall vi kom hem vid 23 tiden , dichade och hoppade i säng vid 24 tiden. Kände hur krabeten rörde sig lite, men blev snabbt lugt och jag somnade nästan direkt. Vid 02.40 gick jag på toaletten och kissade, när jag sedan kom tilbaka till sängen och rörde mig så hörde jag ett "knäpp" och sen kom det världens mensvärk. "Oj tänkte jag, vad är detta en värk?" La mig på andra sida och försökte somna om. Inom kort kom samma värk igen. Kikade på klockan - oj bara 5 min sen senaste gången....hmmmm. Tänkte " om det kommer en tredje, så ska jag gå upp och gå lite för att kanske få igång det". Den tredje kom med dunder och brak 5 min senare, gjorde jätteont, varpå jag tog tag i Magnus och sa - Jag tror jag har värkar. Han studsa upp, vad ska vi ha med? Var är grejerna ska vi åka nu? Ta det lugnt sa jag, vi vet ju inte. HUr som helst, jag gick upp och tänkte duscha, förvärkar ska ju ge med sig då, men nej nej stod i duschen och kved, var nästan lika snabbt ur duschen som i. Nu ringer vi förlossningen och hör.

Magnus ringde in och berättade status. BM sa att detta kunde ta tid eftersom det var första barnet, stanna hemma så länge som möjligt, kom in när du inte står ut. Sagt och gjort, ja la mig i sänger och ringde mamma. Hon hörde på mig att detta gjorde ont och sa - åk in.(vi har ju ändå 4,5 mil) När jag reste mig ut sängen började det rinna längmed benen, vet ej om det var vatten, men då kände även jag att nu vill jag till förlossningen. Vi klädde på oss och började vid 04.00 bilturen in till Falun. Väl i bilen började värkarna att komma intersivare, frågade magnus någon gång, han satt och klocka..var mellan 2-3 minuter. Andades igenom varje värk, funkade bra faktiskt. Tror jag haft stor nytta av mindfullness. Strax innan kl 05.00 anlände vi till Falu lasarett. Hade säkert 5-6 värkar innan vi ens hann komma in på förlossningssal 7. Där frågade mig en massa saker och gjorde sedan en CTG kurva och nog hade jag starka värkar , väldigt intensivt. Krabaten mådde i alla fall bra med stabila hjärtljud. En kommentar från BM var - Oj, så långt ner har du nog aldrig hört hjärtljuden va? - Nej, svarade jag typ här uppe ( 1 dm ovanför)...Kräks lite här någon gång. Då trodde verkligen jaga tt jag skulle dö, superstarka värkar som man inte kan andas bort på kräkningar - fyyyy.

I alla fall när kurvan var klar osv så sa jag jag ska ha bedövning i alla fall epidral. Ok, det ska vi fixa, men vi börjar lite lätt med varma kuddar, ok. Jag vet inte om det var nu eller lite tidigare men här någongång gick i alla fall vattnet. Jag sa - nu går i alla fall vattnet, eller så kissar jag på mig. JOdå så sant klart och fint fostervatten. Vid 05.45 gör man en undersökning varpå Bm säger, - Men oj då du är ju öppen 8 cm och har väldigt mjuka kanter. "Ok", säger jag, "nu vill jag ha epidralen!!!!!!" - Men Erica det är ingen ide´nu du har bara 2 cm kvar så det kommer inte att hjälpa. Fan tänker jag, men frågar snällt, -"Kan jag få lustgas då?" Sagt och gjort, sen entrade jag himmelriket!!!!Lustgas/syrgas 60/40 är mumma!
Byter skiftpersonal, är mycket med och frågar om klockar redan är sju - lite koll har man ju. Men BM var lite tidig hon var bara runt 06.45 och jag började få krystningskänsla. Har väldigt trevligt och ligger och lurar lite, alltså man funderar väldigt mycket med den där gasen, känner sig så hög och vet att saker och ting är lite konstiga, men vad fan, man säger sakerna ändå, tex: "- Jag vet att det låter lite konstigt, men jag tycker att jag föreställer mig att jultomten står där borta" " -Ja, men det var väl en bra målbild", säger BM.

Ligger också och funderar hur i h*lvete Katie Holms kan föda barn utan att skrika, det är ju knäppa....För detta gör ju ont.

Men hör sig som sagt i ett slags rus, i tredje person eller så, sjuk känsla faktiskt. Men sköööön! Vet att jag någongång under förlossningen såg Magnus med värsta leendet, varpå jag sa"- Se inte så himla glad ut". Jag blev liksom provocerad på något sätt....Min stackars man. Annars var jag nog ganska snäll. Magnus sa att jag mest bad om ursäkt för att jag skrek så mycket. Jag frågade om alla hade öronproppar osv.

Snart kommer i alla fall krystningskänslan myckat starkare och jag tror att jag höll tillbaka lite i början, visste ju inte hur det skulle kännas eller hur man skulle göra. Frågar även BM hur man säkert vet när man vill krysta, varpå hon säger att det känner jag. I början krystar jag med hjälp av lustgasen, det gör så fruktansvärt on. Här någon stans kräks jag ännu en gång rejält, vilket är så otrevligt i och med att jag inte kan kontrollera värkarna.
Men sen ju längre det går så försvinner liksom smärtan och det blir mer skönt att krysta. Det går liksom av sig själv på något sätt. I jounalen står det att jag börjar krysta rejält vid 07.45. Då ligger krabaten slutroterad mot bäckenbotten. Skadad som man är av jobbet så föreställer jag mig att jag är en björn på Orsa Grönklitt som grymtar och brummar djupt. Kraften ska ju nedåt, inte ut genom munnen i ljusa skrik. Och för att göra det förvandlades jag till en björn med mörk brummande röst. Själva krystningen upplevde jag som att tog förevigt, det hände ju aldrig något, Krystvärkarna tog lite tid på sig också, men när de väl kom så fick jag till 3-4 rejäla puschar. Kikade på klockan och sa till mig själv, innan halv nio ska han vara ute i alla fall. Sagt och gjort. Strax efter 08.00 började man se huvudet, en liten toppig sak som liknade en passionsfrukt som låg och vicka. BM, Uskan och Magnus satt och förundrades och kikade på hur krabaten snurrande och vickande med huvudet. Kul för dem, mindra roligt för mig...Skum känsla att se något sådant i sitt för stunden gigantiska underliv....
Fick sedan några krystvärkar och hade ute halva huvudet när mina kära krystvärkar tog en lite paus, fyyyy faaan vad ont det gjorde då, brände som en gasollampa mellan benen - går inte att berkriva. Allt var till bristningsgränsen. Som tur va kom tillslut finalen, huvudet pluppa ut och en arm, han satt fast med axlarna så BM fick dra i armen så att han skulle rotera det sista, och sedan kom vår lilla Rio till världen 08.23. En varm liten klump på mitt bröst, så skör, rosa och helt underbar! Så här stod det i förlossningsjournalen:" Kön: pojke framfödes i framstupa kronbjudning."

Det var en sådan magisk stund som jag aldrig kommer att glömma. Tårarna föll, och både jag och Magnus föll in i vår drömbubbla där ögonen och hjärtat bara hade en sak i fokus - Bondpä Karl Rio Sterner!

Efter några minuter fick magus klippa navelsträngen och jag fick en spruta för att kunna krysta ut moderkakan som kom 08.40. Efter en grundlig genomsyn av mitt babiamunderliv visade sig att det inte fanns en enda bristning. Allt var finfint! Skööönt!

På förlossningen fick jag sen duscha och vi fick den traditionella brickan med mackor, kaffe och bubbel. Var så tagen av stunden så jag fick inte i mig så mycket, men mysigt var det. Sen vägde och mätte Magnus och BM Rio. Han var 51 cm lång och vägde 3480 g. Helt perfekt!

Vårt nya liv har börjat och vi älskar varje sekund av det!

( en roligt detalj, nu i dagarna efter trodde jag att hela munnen skulle ramla ur, fasen vad ont jag hade i tänderna. Måste ha bitit ihop rejält...., idag 22/12 känns de bra igen)

Ja, så gick det i alla fall till när Rio kom till världen. Vi älskar er alla, tack för alla fina hälsningar!

Puss och kram - Kärlek!

torsdag 18 december 2008

Lite bilder






Nyligen anlänt till Falun och de lyssnar lite på hjärtljuden.











Nykläckt









Första blöjan ska på







"Hmm, vart är jag?"








Toppennöjda








Hela Familjen

Det var allt för denna gång,

Magnus

onsdag 17 december 2008

Magnus skriver

Uppdatering

Vaknar 02.45
Åker till Falun 04.00
Ankomst 05.00
"Klart" 08.23
Pojke
51 Cm
3480 gram

Allt gick jättebra, mindre än 6 timmar mellan första värk tills att lillgrabben kommit till oss.

Magnus

tisdag 16 december 2008

Dan före dan...

...ja tänk imorgon är det BF enligt UL. Vad fort det gått, fast ändå på något sätt vääldigt långsamt. Men imorogn är det datumet vi väntat på sedan det där plusset kom på stickan. Vore skoj om krabaten ville komma fram snart, men något säger mig att h*n trivs i magen. Nu ska jag åka till malung och hälsa mor och far.

måndag 15 december 2008

Inget är som väntans tider...

v40 (39+4)
Väntar och väntar och väntar.....när vill bebben kika ut? Har ju inte gått tiden ut än, men jag längtar sååå mycket. Nu är det lite jobbigt faktiskt, svårt att sova, det trycker och är lite obekvämt. Samtidigt som det är mysigt också, det rör sig ju där inne, man känner en häl eller ett knä och en lite rumpa lite då och då. Känner dock att sammandragningarna har ändrats lite, de följs allt oftare av lite värk! Fast pyttelite.

fredag 12 december 2008

Sista ordinarie BM besöket avklarat!


Jaha, då har vi varit ¨på det sista ordinarie BM besöket. Men för säkerhets skull så bokade vi in ett den 23 dec ifall det fortfarande inte hänt något (har det inte hänt någon innan dess blir det specialbesök i Falun den 29 dec). BM trodde dock att det borde bli innan jul eftersom slemproppen troligen redan börjat gått! Men som sagt, det visar sig!! Hur som helst, den lilla krabaten har växt, SF-måttet är nu 35 och hjärtljuden låg på 154. Jag och BM är överens i våra gissningar- det är en pojke. Lite rolig kuriosa är att den lilla krabaten följer sin fars alla mått, både på SF mått och hjärtljud... Men som sagt vi får se! Mitt tryck låg på stadiga 100/65 och vikten på 74 kg! Allt känns riktigt bra. Nu är det bara och hoppas att krabaten vill ut snart.fullmåne idag, så kanske dragningskraften kan hjälpa till lite?!

Mina nya vinterskor! Baby I'm ready to walk!

torsdag 11 december 2008

Jaha..då har vi gått in i v.40!

Haha..det är ju helt sjukt - v.40, snart 280 dagar.Wow, det är ju verkligen magiskt. Ett litet liv i magen som lever loppan. Som vi vill att ska komma ut nu - vi längtar sååååå! HAr precis varit ute på en liten vinterpromenad i snöyran. Tog mig nästa 50 min att gå en sträcka som vanligtvis tar 20 minuter. Som sagt, har en liten som lever loppan i min mage, vilket resulterar i att det gör så ofantligt ont. Trycker på någon nerv, som ger mig ilningar och någon slags foglossningsgrej., Sen ibland kombinerat med lite lätt molnande mensvärk. Försöker dock se positivt på det hela och inbillar mig att allt detta onda gör ett förarbete som gör att vi snart kommer att få träffa vår lilla älskling!

tisdag 9 december 2008

en vecka innan BF

Tänk nu är det bara en vecka kvar innan beräknat BF. Känns lite konstigt - det är liksom snart dags att träffa den som huserat i min mage sedan i mars. Fatta, snart är han eller hon ute! Vi kommer att vara föräldrar - mamma och pappa, mor och far. Konstigt, men så underbart fantastiskt och härligt!Längtar så mycket! Är förväntansfull. Visst, jag ska erkänna att jag är lite nervös också, framför allt för förlossningen, hur vet jag att den börjar, kommer jag klara smärtan, hur ont gör det, hur lång tid kommer det att ta, hur kommer jag till BB och hur ska egentligen allt gå till? Tänk om Magnus är i skolan när det drar igång? Ja, det är många tankar. men jag är ju itne den första och inte den sista som ska gå igenom detta. Visst är det sjukt egentligen, här sitter jag med ett liv i magen som snart ska komma ut, när - det vet ingen, ja kanske den lilla saken i magen, men ingen annan. Detta är ju världens överraskning! Något man inte kan ha kontroll över.

Ja, ja, försöker sysselsätta mig så mycket som möjligt nu i alla fall. HAr idag varit till IKEA med svärmor, imorgon kommer mamma och morfar på besök, har kokat kola och har lite fler projekt på gång framöver.Vem vet jag kanske inte hinner med nått....det vet kanske bara ett litet hjärta som just nu vilar i min mage!

söndag 7 december 2008

i väntans tider....

...vi väntar och väntar...v.39 (38+3). Känner i alla fall att trycket nedåt blir större och större. Krabaten ligger och rör sig mycket och det gör otroligt ont emellanåt. Hoppas att det gör någon nytta i alla fall!

lördag 6 december 2008

nystädat deluxe!

Sitter nu i ett skinande rent och ljuvligt doftande hem! Har haft mamma här sedan igår och hon har skapat underverk här hemma. Finns inte många dammkorn kvar här!!! Tusen tack mamma -puss på dig!

Igår var vi även och insöp lite julstämning via Peter Jöbacks julkonsert. Man kan ju tycka vad man vill om honom, men sjunga det kan han! Som att lyssna på en skiva. Livet i magen verkar fortfarande passa den lilla krabaten - kul verkan h*n ha också, speciellt när mamma ska sova:/

torsdag 4 december 2008

Mys mys mys!

Vårt nya vardagsrum! Det är sååå fint! Har idag inrett och sytt några kuddar.
Min älskade man - tack för att du orkar hålla på och bygga samtidigt som du pluggar och är allmänt helt underbar!
Imorgon kommer mamma, då ska vi städa huset och gå på julkonsert. Blir mysigt! Idag har jag jobbat av mig också, så nu ska jag bara slappna av och njuta av ledigheten och ladda för att den lilla busen i magen ska komma ut!

tisdag 2 december 2008

Hmmm..kan det vara slemproppen..?!

Känsliga läsare kanske inte ska läsa mer i detta stycke. Men här är det ju jag som skriver och jag skriver vad jag vill. Upptäckte i alla fall igår att det inte längre riktigt var som det brukar. Har numera börjat bekanta mig med en tapetklisterliknande substans. Efter en snabb insats på internet och google konstaterar vi att detta kan vara slemproppen som börjar röra på sig, vilket innebär att förlossningen är på gång. Det kan visseligen ta flera veckor till, men det känns ju lite skönt att det börjar "hända grejer". Spännande värre!!! JIppiii!

måndag 1 december 2008

Vardagsrummet är nästan klart!!!

Tapeten som sitter i vardagsrummet.

Nu är det bara lister och en elektriker som saknas!